Okej, jag tror att jag är redo för det nya året nu,
frågan är dock om det nya året är redo för mig?

Jag förstår inte varför jag aldrig lär mig!
Jag gräver grop efter grop och hoppar villigt i dem själv,
bara för att testa, bara för att kolla lite, bara för att se vad som händer!

Jag har alltid undrat varför idioterna i mitt liv aldrig försvinner,
men igår kom jag på mig själv på bar gärning när jag stod och lockade den största jubelidioten av dom alla, med godis, för att han skulle komma tillbaka.
Ja, Jenny du har rätt, förrutom en sak;

Jag kastar inte bara pärlor åt svin, utan allt jag äger, och hade svinet sett lite hungrigt ut, hade jag gett honom maten på min tallrik, och fanns där ingen mat skulle jag slitit ut hjärtat ur min egen bröstkorg och matat honom med det.
För jag ger, och glömmer bort att ta något tillbaka.

Okej, men för att bryta lite mot denna sorliga invigning på min nya fina blogg,
så kan jag berätta om mitt Nyår.
För det första åt jag min första hummer!
Egentligen gillar jag inte att äta mat som tittar tillbaka på mig från tallriken,
men sedan jag hade ryckt av Garys huvud, (jag döpte honom till Gary) så gick det bättre?

- So, what do you think about the lobster, Lovisa?
- Yeah, it's good, and he doesn't look as angry since I pulled his head off!


Gary