Ni måste titta på denna videon, så jävla rolig, och han är jävligt sexig!

Sångaren i detta bandet var ute och festade en kväll, när plötsligt en rånare dyker upp med en kniv.
Han gör som många andra säkert gjort och stelnar helt och börjar livrädd gräva i fickorna efter plånbok och mobil.
Då dyker hans fru upp, och blir fly förbannad!
Och hon ger den här rånaren en sån jävla avhyvling.
Rånaren blir helt paff, släpper kniven och går därifrån.

Denna händelsen gjorde han en låt och en video om.
Så jävla bra!!! Tur för honom att han hade frugan med sig! :P

Äntligen är jag mörkhårig igen!!
Jag hatar när håret börjar blekas så det blir ljusrödbrunt nästan.
Men nu har jag riktig kaffe-brun färg i håret igen, och det är utan tvivel det jag passar bäst i!

Intressant, men så är det!

Kan förresten bara nämna att min Superhjälte Sandra slutar aldrig att förvåna mig med sin bäst-het!
Och var det inte ett ord innan, så är det det nu.
För det är det ända som beskrier vad min Älskling gör! <3

Jag är så bra på Harpan att jag skäms!

Undrar om det finns något typ "sluta-röka-program", fast "sluta-spela-harpan-program" istället.
Jag vill visserligen inte sluta helt, men kanske trappa ner lite.
Till en hälsosam nivå.
Kanske att man kan spela på helgen, eller en gång till maten.

Kanske får ringa en coach som kan guida mig genom abstinensen.
Finns inte riktigt nåt bra substitut heller.
Jag har provat att leka med en riktig kortlek, för det ska ändå vara bättre,
men det ger mig inte alls samma tillfredställelse!

Så tänker man "bara en gång till" eller "bara tills jag vinner"
Och när man väl vinner, kan man ju inte sluta, för då går det ju bra!



Tagen i Print screen när jag vann för ca 2 minuter sen.
Redan börjar kicken försvinna
och jag... måste... ha.... mer...!!!!

"Har du några vänner, min vän?
- Nej, men jag omges av folk som jag känner igen
Ursäkta, är det nån särskilld i ditt liv eller tvingas du till ensamheten?
- Nej, jag har en tjej, om jag bara kunde minnas vad människan heter!"



Gillar den texten! :)

Sitter här och väntar på att det ska bli imorgon, för då kommer min syster hit och hälsar på! :)

Inatt drömde jag en rolig dröm.
Jag drömde att jag och Jenny (såklart, hon är alltid med i mina drömmar) var sjöjungfrur i ett havsland.
Man kom in i havslandet genom att logga in med ett lösenord på en dator.
Där åt vi cupcakes och lyssnade på fin musik med dom andra sjöjungfrurna.
Det fanns en kille där, som inte var sjöjungfru. Han blev jag kär i.
Jag gjorde massa cupcakes, men tappade dom förstås innan jag hann smaka.
Där fanns stora bläckfiskar, korallrev och ett kontor.
Där sjöng vi karaoke ibland.

Jag hoppas att jag drömmer om det inatt också.
Jag har iallafall slutat drömma att jag är gravid, det är trevligt.

Har fått ett nytt beroende, eller jag har fått tillbaka ett gammalt beroende.
Harpan!!
Det är underskattad underhållning.
Det är spännande, oförutsägbart, lagom komplicerat och färgglatt.

Tiden går så fort, och snart kommer jag hem!
Däremot kommer jag nog aldrig kunna lämna den här familjen.
Det känns inte längre som att jag ska flytta hem i Oktober, eller när det blir.
Det känns som att jag ska flytta hemifrån.

Jenny, följer du med till havs inatt med?
På tal om det har jag stora planer för oss. Du kan få veta snart. :D



Vem lämnade vem?
Jag är inte över dig än.

Vissa dagar gör det ont.
Och det vill jag att det ska göra, för det gör mig inte svag, det gör mig verklig.
Vissa dagar känner jag lugnet och stormen samtidigt
Ibland är jag harmonisk.

Många gånger faller jag, det handlar inte om stabilitet.
Men nu kan jag skratta åt min klantighet och inte grämas över mina blåmärken.
Och det handlar om styrka.
Inte att kunna välta berg, besegra sorg eller avstå avund och paranoia.

Utan de handlar om de där stunderna, då jag ser mig själv i spegeln,
och kan klappa mig själv på kinden och säga;

"Du, det kunde blivit något mycket värre av dig."

Förresten har jag bestämt min begravningssång.
Och nej, det blir inte Chumbawambas "I get knocked down, but I get up again"
Utan Hands av Jewel.

Förrutom att den är lite kristen i slutet så är den perfekt.
Det är väl ändå på dödsbädden man ska sluta fred med Skaparen
och tacka Krille på korset för att han dog för mina synder, fast jag ännu inte var född.

Så nu har jag det nedskrivet.
Så mina vänner, när jag biter i gräset och beger mig mot Valhalla,
vill jag att ni ger denna åten till vemfan som än planerar min begravning.
Blir förmodligen Jenny, eller Sandra.
Och Sandra, inga plastglas på min begravning, det är inget jävla öltält.
Fint ska det vara.




Och ja, jag tror fortfarande att det finns en god chans att jag är odödlig,
men man är ju inte den som chansar....

Min pappa har lite brist på inspiration i sitt låtskrivande.
Och som den friska fläkt jag är så kladdade jag ihop en text till en islatte på Costa.
Gjorde den på lite utdrag från min dagbok så mycket känns säkert igen.
Men jag tänkte ändå visa upp den, bara för att visa ännu en gång hur briljant och fantastisk jag är!

Skyll inte på dina vänner
När det är din egen panik som stör
Och tala inte om troll du inte känner
Man vet aldrig vem som hör

Du har kunnat få hjälp, med säger alltid nej
Men skyllt ifrån dig när det gått i kras
Du hoppar i bäcken med ett "Hej"
Och skriker där det står varning för ras

Allt som är litet får du förstorat
Allt som är bra gör du om till nåt annat
Men bete dig inte som du spelat och förlorat
När tärningarna inte har stannat

Det finns ingen du kan klandra
När du skapar dina egna sår
Och gropen du grävde åt andra
Har varit ditt hem i många år

Du vill inte lägga näsan i blöt
Och vill inte få världen att skaka
Men gå inte som katten runt het gröt
Bara för att du är rädd för att smaka

Allt som är litet får du förstorat
Allt som är bra gör du om till nåt annat
Men bete dig inte som du spelat och förlorat
När tärningarna inte har stannat

Kanske är det dags att ändra ditt tänk
Det är dags att inse nu
Att du är din egen svaga länk
Och den enda som kan ändra det är du

Allt som är litet får du förstorat
Allt som är bra gör du om till nåt annat
Men bete dig inte som du spelat och förlorat
När tärningarna inte har stannat

---

Så Idol-Danny, jag tänkte att eftersom jag ska föda dina barn,
så kan du väl iaf fixa ett skivkontrakt åt mig.
Prata med Bert du, det ska nog kunna ordnas.
Jag har stora tuttar och en blond peruk kan man väl skaffa om det bara är det...



Ett charmmigt leende har man också... Mitt första skiv-omslag?

Så länge Sugare!

För första gången typ någonsin har jag faktiskt hittat en fin bikini!!
En som jag vill ha för at den är FIN, inte för att det är den enda som finns i min storlek.
Så i sommar kommer jag ha en egen "itsi bitsi teeny weeny yellow polka dot bikini"
WOHO!




Vad tycks?

Jag satte upp håret i en snabb knut imorse när jag skulle tvätta ansiktet,
men det var ganska fint, så jag lät det vara.
Jag älskar att mitt hår börjar bli långt igen och man kan göra mer med det!



Nice, ey?

Jag har mina perioder, som ni vet.
Ena perioden struntar jag i allt som heter skönhet.
Använder inte balsam eller hårinpackning, slarvar med att tvätta bort sminket osv osv.
Men så ibland har jag mina små stunder.

Som idag.
Jag var i stan idag och gick in på "Lush".. Tror att dom finns i Sverige med?
Dom säljer iaf tvålar och skönhetsprodukter och sånt.
Jag köpte en face mask, en hair mask och ett lip-scrub.
Så nu sitter jag med det.
Ansiktsmasken ska man förvara i kylskåp och den är gjord på bla färsk vitlök.
Den luktar inte vitlök - Den luktar blöt hund. Bokstavligt talat.
Nu när jag tittar på innehållsförteckningen står det faktiskt "Pudel svett"...

Hårinpackningen är lite annorlunda, för den ska in i torrt hår och sen tvättas bort med schampoo.
Får se hur detta går.
Nåväl.

Så ägnar jag min kväll iallafall.
Luktar blöt hund och Jasmine, men förhoppningsvis blir jag snygg(are) iallafall!

Som ni som känner mig säkert vet, så drabbas jag lätt av storhetsvansinne.
Idag målade jag om badrummet, och det blev så snyggt alltså!
Och nynnande på Handy Manny (nedan) blev jag i stundens hetta övertygad om att
det inte finns någonting i denna värld, som jag inte kan!

Jag funderade på allvar på att öppna min egen lilla alltiallo-firma.
En sån som Handy Manny har.
Där jag hade kunnat åka runt till mina vänner och lagat och fixat grejer.
Men mitt i allt fick jag känslan av att inga jag känner skulle släppa in mig i ett möblerat rum med en verktygslåda,
inte släppt mig i närheten av något elektroniskt,
för att inte tala om alla stegar jag inte fått klättra upp för.
Och när jag bara ville fixa lite, så hade jag fått svaret att jag fixat färdigt.

Men jag vet ändå det mesta.
Man måste stänga av strömmen om man ska ta ut en lampa.
Det krävs 3 norrmän för att skruva fast den.
Sen så ska man inte stoppa fingrarna i en brödrost, för då luktar det bränd korv.
Man ska inte sparka på en lyktstolpe och sen kissa på den.

Ja, jag kan nog faktiskt nästan allt.
Så, jag säger som Handy Manny

- Let's get going and fix it right!

Som vanligt filosoferar jag bäst med en chai-latte i ena handen och en sticky toffee muffin i andra.
Så jag gick till mitt favoritcafé - Caffe Nero.
Jag gick dit för att rensa tankarna. Har haft så mycket i huvudet det senaste så jag behövde filtrera.

Ibland behöver jag gå någon annanstans.
Bara för att jag behöver kunna sitta och störa sig på folk som smaskar för högt.
Behöver längta tills att latten ska svalna.
Behöver tänka på värdsliga saker som att en tavla hänger snett,
Att personalen tappar fingrarna i otakt i disken.
Behöver bli förbannad för att jag bränner mig på tungan.
För det är så skönt när det inte är allvarligare än så.

Idag är jag lugn.
Livet är till för att levas, sa någon, och jag kan inte tänka på en bättre anledning.

Jag är så tacksam för att jag är jag!
Jag älskar att kaffe gör mig snurrig och kärlek gör mig ängslig.
Jag älskar att jag ser Titanic utan att fälla en tår, men gråter floder till "Rent hus" och Aladdin.
Jag älskar att jag alltid skrattar lite för högt och gråter för sällan.
Jag älskar att jag sjunger för full hals överallt, förrutom i duschen.
Jag älskar att jag är oförmögen att kunna göra två saker samtidigt.
Jag älskar att mina lår är lite för tjocka och min panna lite för blank.
Jag älskar att jag är så kittlig att jag kan kittla mig själv.
Att jag har en bästis, och att jag kan få folk att skratta.
Och framför allt älskar jag att jag kan få mig själv att skratta högt!
Jag älskar att jag lever nu!

Och jag borde inte klaga.
Inte för att andra har det sämre,
Utan för att jag har det bra!

Nästan varje natt nu för tiden drömmer jag att jag är Gravid!
I natt gick jag och Jenny in i en affär, jag var höggravid och hon skulle leta efter en
"Pepparkaksstrumpa"
Fråga mig fan inte vad det är.
Tror att det var typ en julstrumpa fast man har pepparkakor i den..?

Jag fattar inte vart jag får allt ifrån.
Men jag kan medela er om att det gör ont att föda. Jag vet det nu.

Har ingen aning om vad jag ska göra idag.
Ska förhoppningsvis Skypa med Bästis! :)
Annars får jag se, kanske går in till stan och Caffe Nero med min bok..
Är lite regnigt idag, så det låter inte helt fel!

Borde städa, men... Vi får väl se.
Är frusen, så nu ska jag ta en lång dusch med världens bästa dusch creme.


Huden blir verkligen så HIMLA len av den!
Bra för mig som har torr hud, så slipper man smörja in sig hela tiden!
(smygreklam) haha

So Long!

---

Hey Jude, don't make it bad
Take a sad song and make it better

And anytime you feel the pain
Hey Jude, refrain
Don't carry the world upon your shoulders

Vissa saker gör mig så jävla förbannad!
Eller snarare, vissa personer gör mig förbannad!

Jag kanske ibland hade behövt en psykolog för mina agressioner,
eller kanske en tvångströja.

Men ibland älskar jag det!
Ibland är det jävligt bra att vara lite temperamentsfull.
Och då struntar jag fullständigt i om jag ses som tjurskallig, cool, farlig eller cuckuu!




Jag må vara crazy
Men det är Okej.
För hemligheten är,
Att vårat liv är mycket mer spännande.
För vi lever och andas på drama.

Varför kan man inte vara lugn, klok och förnuftig när det behövs?
Varför oroar jag mig ALDRIG för materiella saker som läxor, mördare och sjukdomar,
men jag kan ligga sömnlös hela nätter och oroa mig för saker som inte ens finns?

Varför beter jag mig som om jag redan spelat och förlorat när tärningarna fortfarande rullar?

Men här har vi ingen logik.
Som vanligt hoppar jag i bäcken med ett "HEJ"
Gräver en grop och kliver i,
Kastar sten i glashus och gapar för full hals där det står 'varning för ras'

Inte för att jag är dum.
Inte för att jag inte fattar konsekvenser.
Utan för att jag saknar tålamod,
och gömmer det sig inga spöken under sängen måste jag spöka för mig själv.

Vissa säger att första steget är att vara medveten om sina brister.
Det gäller inte mig.
Inte när det är jag som står på kanten av stupet och säger;

- Men hoppa då, Lovisa, det kommer att bli roligt.

Så, nu så har jag suttit och fixat lite med en ny design.
Jag är så jävla duktig! :D

Idag har jag träffat Sarah, Tom och några till för att hjälpa Sarah att spela in hennes film.
Jag hade en statistroll.
Det var kul. Jag har inte spelat teater sen Gymnasiet, och man blir verkligen påmind om hur lång tid det tar att spela in.
Vi filmade nästan två timmar, material som kanske kommer synas 4 minuter på filmen.
För att allt ska filmas i olika vinklar osv osv.

Blev verkligen påmind om 'Olivers värd' tiden, när vi var med och spelade in en film,
med några från Katrinebergs folkhögskola!

Ska försöka lägga 'Ältande, överanalyserande Lovisa' tidigt ikväll så att jag får vara ifred.
Har köpt en dagbok nu, där jag kan klottra ner allt det där jag inte vill att folk ska se.
Men som vanligt när jag ska börja skriva dagbok kommer den väl fyllas med vanskapta dinosaurier.
Men vafan?

Igår var en bra dag. Hade världens mysigaste dag i Manchester.
Det gör jag gärna om. :)

---

If I lied, if I talked
If I hit you in the dark
If I swore to never leave and then let you fall apart
If my thoughts were too qeer
If I could have been there
If I pushed you around
Then I excuse myself now.