Förresten har jag bestämt min begravningssång.
Och nej, det blir inte Chumbawambas "I get knocked down, but I get up again"
Utan Hands av Jewel.

Förrutom att den är lite kristen i slutet så är den perfekt.
Det är väl ändå på dödsbädden man ska sluta fred med Skaparen
och tacka Krille på korset för att han dog för mina synder, fast jag ännu inte var född.

Så nu har jag det nedskrivet.
Så mina vänner, när jag biter i gräset och beger mig mot Valhalla,
vill jag att ni ger denna åten till vemfan som än planerar min begravning.
Blir förmodligen Jenny, eller Sandra.
Och Sandra, inga plastglas på min begravning, det är inget jävla öltält.
Fint ska det vara.




Och ja, jag tror fortfarande att det finns en god chans att jag är odödlig,
men man är ju inte den som chansar....