Frågan är, ska man analysera och fundera på vad som är rätt och vad som är klokt,
eller ska man bara följa sitt hjärta?
Men vad vet hjärtat om kärlek, egentligen?
Är det inte bäst att låta hjärnan ta besluten,
eller är hjärnan oförmögen att sätta ord på känslor?

Eller kanske ska man inte tänka alls.
Kanske ska man bara göra vad som känns rätt för stunden och se vad det leder till.

Kanske är det dumt att utmana magkänslan.
Kanske borde man satsa sina pengar på priset man vet att man vill ha.
Att satsa sina känslor på en lott som man inte ens vet om man vill vinna på,
det låter ganska dumt.
Men finns det någon logik i känslor?

Man måste våga för att vinna, sa någon
Men måste man inte vara försiktig för att klara det?
Ska man våga satsa allt och riskera att inte få något tillbaka,
Ska man inte tänka först?
Ska man inte ha en plan B?

Och visst borde man kolla hur djupt vattnet är innan man hoppar,
men också hur botten ser ut?
För det kan vara där man hamnar.
Är det inte ibland klokt att vara feg?

Hur skiljer man på känslor, och hur många får man plats med samtidigt?
Eller har man bara en känsla som ändrar sig hela tiden?

Och vem är man mest skyldig ett ärligt svar?

Kanske borde jag sluta analysera och låta tiden gå.
Det är dumt att oroa sig i säkerhets skull.
Det är onödigt att ångra ett beslut man inte än tagit.
Det är nog bäst att vänta tills man ser hela bilden innan man läser av situationen.
Att vänta med att blåsa i pipan tills man har något att döma.

Kanske är det för tidigt än,
och kanske kommer det aldrig ens att bli försent.
Kanske kommer inget att hända.

För finns det inget man kan göra, är det bättre att avvakta,
och vänta på att besluten ska komma till dig.