Idag börjar ett nytt kapitel.
Idag har jag tagit tag i mig själv.

Jag har suttit ner och funderat i flera timmar.
Gjort en lista med löften till mig själv och saker jag måste tänka på.
Gjort listor på mina goda och dåliga egenskaper.
Jag har tagit viktiga beslut.
För nu har detta gått för långt.

Och bättre sent än aldrig.

Och även om det känns surt att varningen att man stod för nära kanten är en spark i ryggen,
så gör man iallafall inte om det misstaget igen.

Jag tror på mig själv.
Det här kommer gå bra.



Annars kan jag inte förklara det bättre än Winnerbäck.

Du sprang så fort du kunde  för att hinna få ett lyft igen.
Du kvittade all din trygghet mot en kick som inte hjälpt dig än.
Du ville bryta isen.
Men du klarade inte krisen.
Det vet du, men det tar emot.
Du kanske borde tänkt på hur du mår.
Du kanske borde tänkt på hur det går.
Du kanske borde tänkt på konsekvensen, mer än kicken, idiot.