Jag har funderat lite.
Det slutar aldrig bra, det har vi lärt oss.
Jag har tänkt på det här med förhållanden och dejter.
Jag är värdelös på sånt.

Det här kanske egentligen inte är något man i vanliga fall vill lägga upp på Internet, men vafan.
Jag kan inte bli bjuden på en drink i baren utan att springa hem och planera bröllopet med en hand och skilsmässan med den andra.
Jag blev bjuden på dejt av en engelsman för ett tag sen och det enda jag kunde tänka var
"Jag vet inte om jag vill ha barn i England"

Efter en gin&tonic på Fat cats finns det ingen anledning att planera bordsplaceringen och få panik över att på bord 12 är det -kille-tjej-kille-kille-tjej-
Ni tycker säkert att jag är naiv, men jag brukar också börja skissa på mitt tal på dejtens begravning.

Men finns det en prins i skogen, så är det logiskt att man får kyssa många paddor,
och förmodligen samla på sig en och annan konstig padd-sjukdom på vägen.

Jag undrar också om det verkligen finns något som heter "Den rätte"
eller om det bara handlar om att hitta någon som man står ut med.
Om man bara tröttnar på att leta.
Eller att man hängt ihop så länge att det känns för sent att börja om.
Att det bara inte är värt besväret.

Jag pratade om det här med Freddan precis innan en dejt en gång.
Och min fina vän sa med sin allra snällaste röst

- Jag tycker att du är jätte charmig, men... säg inte det här till honom.